Kvalitetssäkring genom Lex Sarah

En kvalitetssäkring av personlig assistans har skett genom översynen av lex Sarah, som innehåller bestämmelser om anmälningar om missförhållanden. Skälet till att se över de tidigare bestämmelserna var att tillsynsmyndigheten inte per automatik fick kännedom om de anmälningar som inkommit till nämnder och huvudmän i enskilt bedriven verksamhet.

Inför den nya lex Sarah är att det mycket viktigt att bestämmelsen blir en central del i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete (som nämnts tidigare). Tidigare skulle endast allvarliga missförhållanden anmälas, vilket kunde leda till osäkerhet om vad som kan vara allvarligt eller inte så allvarligt.

lex

Nya lex Sarah uppmanar var och en som tjänstgör eller har praktik inom socialtjänstens område att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden till nämnd.

Om missförhållandena eller riskerna ar allvarliga ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. Om rapporten bedöms beskriva ett missförhållande eller risk för missförhållande ska huvudmannen dessutom vidta åtgärder för att undanröja detta. Rapporter, anmälningar och de vidtagna åtgärderna ska fortlöpande dokumenteras och användas i det systematiska kvalitetsledningssystemet. Det är också förtydligat att lex Sarah omfattar personliga assistenter oavsett om den assistansberättigade har beslut enligt LSS eller assistansersättning enligt 51 § socialförsäkringsbalken.

Tillsynen kommer att genomgå ytterligare förändring

  • Identifiera krav och mål i lagstiftningen
  • Planera arbetet för att säkerställa dessa krav och mål — ta fram processer och rutiner
  • Riskanalyser
  • Utveckla och förbättra processer och rutiner — arbeta för att uppnå krav och mål
  • Arbeta utifrån fastställda processer och rutiner
  • Ta emot rapporter, klagomål och synpunkter utred, sammanställ och analyser
  • Följa upp och utvärdera resultatet egenkontroll
Annonser

När assistansen blir tillståndspliktig

Det här inlägget beskriver hur kontrollen av personlig assistans har ökat, bland annat i form av reglering och tillståndsplikt för att bedriva verksamheten, är resonerande och redogör inte för samtliga lagar och regler inom området. Det främsta syftet är att belysa dilemmat som ibland uppstår mellan reformens starka betoning på frihet, egenmakt och egen kontroll å ena sidan och behovet av myndighetskontroll å andra sidan.

I år har lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade (LSS) funnits i 20 år. Fem insatser har varit tillståndspliktiga, det vill säga privata utförare har behövt tillstånd för att bedriva verksamhet, ända sedan lagen trädde i kraft. Några av dessa insatser är korttidsvistelse utanför det egna hemmet, bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Från början var det självklart att anordnande av personlig assistans inte skulle omfattas av tillståndsplikten.

Varför var det självklart?
Ett svar är att själva andemeningen i insatsen innebär att den assistansberättigade ska kunna välja vem som ska tillhandahålla assistansen och/eller vem som ska vara personlig assistent. Den assistansberättigade kan välja mellan att låta assistansen organiseras av sin kommun eller företag — kooperativ eller annan privat utförare — alternativt själv vara arbetsgivare för sina personliga assistenter.

Det skulle ha ansetts som en vingklippning att ä ena sidan driva igenom reformen personlig assistans och å andra sidan omedelbart begränsa rätten att välja. I början av 90-talet, när lagen trädde i kraft, var det med andra ord politiskt omöjligt att ens diskutera tillståndsplikt. Reformen bygger ju på att den assistansberättigade själv tar ansvar för sina val och att valfriheten att välja annan anordnare alltid finns om denne är missnöjd.

Idag har den politiska omöjligheten blivit verklighet. År 2010 antog riksdagen en ändring i lagen om LSS som resulterade i att anordnande av insatsen personlig assistans blev tillstånds- och anmälnings- pliktig verksamhet. Lagen trädde i kraft den i januari zon. Under åren har dessutom flera utredningar gradvis förändrat kriterierna för att få personlig assistans.

Ett par tips när du vill byta assistansbolag

Om du har ett befintlig assistansbolag idag som sköter din personlig assistans och av någon anledning känner för att byta till ett annat assistansbolag, så finns det ett par saker du behöver tänka på.

Det första vi kan nämna är att detta förfarande inte är speciellt ovanligt. Många tänker inte igenom beslutet när man initialt väljer sitt assistansbolag – och mycket händer under resans gång. Det är heller inte speciellt ovanligt att assistansföretaget som sådant förändras. Kanske byter ägare, kanske växer snabbt och förändras på så vis – ibland till det sämre. Oavsett är det viktigt att poängtera att du är i din fulla rätt att byta.

ta hjälp av en assistansförmedling när du letar efter assistansbolag

Ta kontakt med en assistansförmedling
Nästa steg är förstås hur man börjar leta efter nya alternativ. Med andra ord: hur hittar man assistansbolag? I detta avseende kan vi börja med att rekommendera assistansformedlaren.se. Lite enkelt förklarat är detta en kostnadsfri förmedlingstjänst för personlig assistans. Det går till ungefär så här:

  • Du lämnar dina kontaktuppgifter och berättar vad du vill ha hjälp.
  • Assistansförmedlaren tar kontakt med dig och kompletterar dina önskemål och krav, kanske ställer ett par frågor runt dina behov etc.
  • Därefter får du förslag på ett (eller flera) assistansanordnare som kan tänkas passa din situation.

Det fina med att vända sig till en assistansförmedling är att det dels inte kostar något, dels att du får förslag som tar avstamp i din egen, unika situation. Det finns heller inga krav på att du måste välja något av assistansbolagen som du får förslag på, det gör du som du vill. På så vis kan man säga att du inte har något att förlora på att kontakta en förmedling, tvärtom kan du spara en massa tid och få bättre information och fler valmöjligheter än du mäktar med att leta fram själv.

Alternativet till detta förfarande är förstås att leta själv. I detta avseende är nätet en lysande resurs, och det är väl inte konstigare än att du använder någon välkänd sökmotor och letar runt – och läser på. Därefter kan du ringa runt och boka möten med de assistansbolag som känns intressanta.

När du väl har bestämt dig för ett nytt bolag kan det vara viktigt att ha koll på det formella.

Uppsägningstid?
Vanligtvis har man en uppsägningstid på någonstans mellan 1 till 3 månader, men det finns andra varianter. Kolla vad som gäller – alltså vad det står i ditt kontrakt.

Innestående timmar?
Har du någon koll på hur många innestående timmar du har (…du kanske inte har några alls?) Dessa timmar får du inte ta med dig till det nya assistansbolaget, men å andra sidan spelar det kanske mindre roll. Det är ju hellre inte speciellt smart att ha för många innestående timmar, då detta kan påverka ditt nästa beslut hos Försäkringskassan.

Ta med dig dina assistenter?
Du kan ta med dig dina personliga assistenter till din nya assistansanordnare, men givetvis är detta något du bör berätta om – gärna i god tid. Detta är också något du bör ställa frågor – alltså vad för regler som gäller, lönenivån etc.

När assistansen som jobb föds

Begreppet personlig assistans skulle med tiden avse att assistansanvändaren bestämmer vilka som arbetar för honom/henne, med vilka uppgifter, när, var och hur. Definitionen preciserades senare så att den även inkluderade situationer där brukaren är kund hos en assistansanordnare.

Avgörande i båda lösningar är dels att den enskilde ska kunna välja den grad av kontroll och ansvar över sin service som passar honom/henne bäst för tillfället, dels att brukaren ska kunna skräddarsy sina tjänster utifrån individuella behov, förmåga, förutsättningar, preferenser och aspirationer.

Det personliga i ”personlig assistans” beror alltså inte på att assistenterna arbetar med intima moment som exempelvis kroppshygien, även hemtjänsten hade hjälpt oss i duschen.

fodsAvgörande är den politiska dimensionen i ordet ”personlig” som innebär individualisering och individens makt: Pengarna skulle följa användaren, inte utföraren.

Därmed får var och en förutsättningen att själv bli huvudman och gestalta den organisatoriska och administrativa utformningen av sina tjänster efter sina individuella förutsättningar; att själv bestämma hur mycket operationellt ansvar han eller hon är beredd att ta och hur många assistenter man vill fördela sina assistanstimmar på; att själv välja vilka som skulle släppas in i våra privata liv, hem och familjer för att hjälpa oss i hushållet och assistera oss, ta hand om våra småbarn, följa med till studier, jobbet, vänner, på fritiden och resor.

På det sättet skapas efterfrågestyrda tjänster. Inom utbudsstyrda tjänster är denna grad av individuell anpassning inte genomförbar rent organisatoriskt. En successiv omvandling av utbudsstyrda tjänster för att åstadkomma samma grad av självbestämmande som efterfrågestyrda tjänster är en illusion, eftersom kvalitetsskillnaden beror på vem som har makten över budgeten. Inga mobila institutioner å la hemtjänst, inga one-size-fits-all-lösningar skulle kunna kallas för personlig assistans”.

En titt på hur det var tidigare

En person med omfattande funktionsnedsättningar behöver praktisk och återkommande hjälp med många funktioner. I 1980-talets Sverige kunde de olika momenten i hjälpen vara uppdelade mellan flera huvudmän.

Medan brukaren kanske inte såg skillnaden mellan att gå på toaletten i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan eller under ett ärende på stan så kunde ansvaret vara uppdelat på upp till fyra, fem huvudmän.

hjalpaHuvudmännen kunde vara kommunens hemtjänst eller boendeserviceenhet eller — i vissa kommuner där toalettbesök klassades som medicinsk intervention — landstingets hemsjukvård.

Det kunde också vara arbetsbiträdet genom arbetsgivaren och Länsarbetsnämnden, elevassistansen på skolan eller Styrelsen för vårdartjänst på universitetet och kommunal ledsagarservice.

Huvudmännen hade sina respektive periodiska behovsbedömningar, handläggare, telefontider för bokning och långa framförhållningstider. Brukaren fick till exempel boka ledsagarservice minst en vecka och färdtjänst minst två dygn i förväg.

Att någorlunda få ihop vardagslivspusslet krävde inte bara mycket tid och ork utan också en avsevärd planerings- och organisationsförmåga, frustrationstolerans och mycket hög social kompetens. Monopoltjänsternas personal visste att vi brukare inte hade något val och bemötte oss därefter.

De flesta klarade endast av att ordna stöd för de mest pressande behoven och avstod så ofta som möjligt från den ofta förödmjukande behandlingen.

Sannolikheten för sammanbrott i kedjan ökade för varje ytterligare tjänst som brukaren var beroende av, eftersom problem och fördröjningar kunde uppstå i varje länk.

Vid en konferens i Stockholm 1986 berättade en kvinna med boendeservice att hon hade förlorat två arbetsdagar tidigare samma vecka. Sjukfrånvaron bland personalen var hög och hon hade fått ny personal som var ovan vid hennes morgonrutin. När färdtjänsten knackade på dörren låg hon fortfarande i sängen och kunde inte åka till arbetet. Eftersom resor måste beställas minst två dygn i förväg var det bara att sjukskriva sig eller ta semester.

Definiera behörighet till assistans

För att få assistans ska du tillhöra någon av tre personkretsar:

  • Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Betydande eller bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  • Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om den assistansberättigade behöver upp till 20 timmar per vecka beslutar kommunen om ersättning enligt LSS samt ansvarar för utförandet. Har den assistansberättigade ett grundläggande hjälpbehov av mer än 20 timmar i veckan beslutar Försäkringskassan om assistansersättning, enligt socialförsäkringsbalken.

Personlig assistans är kostnadsfri för den enskilde och brukaren får behålla assistansen efter 65-årsdagen, om beslutet tagits dessförinnan. Personlig assistans kan fås genom kommunen, ett brukarkooperativ eller ett assistansföretag.

Den assistansberättigade kan också själv stå som arbetsgivare. Den assistansberättigade har stort inflytande över vem som anställs och hur och när assistansen ska ges.

Att vara personlig men inte privat

Ofta hör man att personliga assistenter ska vara personliga men inte privata. Vad betyder det egentligen?

Att vara personlig kan stå för att dela med sig av sig själv, att ge en bild av vem man är, sina erfarenheter, tankar och annat. Brukaren ska kunna lära känna dig för att det ska uppstå en fungerande relation.

Att vara privat är att stänga till och värna om sin egen person. Då är man försiktig med vilken information man lämnar ut och blandar kanske aldrig in sin egen familj eller anhöriga.

Man är inte öppen och berättar inte om det egna privatlivet. Det är tillträde förbjudet, helt enkelt. Gränserna är olika för alla människor. En del har lättare att lämna ut av sig och sitt, andra håller hårdare på det som känns privat. Det beror på vilken grad av personlig integritet man har.

Som personlig assistent är det nödvändigt att kunna vara personlig och inte alltför sluten och privat som person.

Gränsen mellan det personliga och privata måste dras längre bak mot det privata, då man arbetar med sig själv som redskap. Det som rör det privata livet, det innersta, familj, vänner och intressen håller man utanför arbetet. I vissa situationer kan det ändå vara lägligt att visa fram valda delar av privatlivet.

I det här yrket måste man slipa ner den privata sfären mer än inom andra yrken. I assistansen blir man ofta mycket kroppsnära och familjär. Jämfört med t.ex. en läkare, som också arbetar kroppsligt nära sina patienter, men ändå håller en strikt ton, eftersom relationen mellan en läkare och en patient är av mer tillfällig natur. Patienten vet inget om läkaren och det läkaren får veta om patienten är av professionell art.